Hej på er!
Nu var det väldigt längesen sist vi skrev. Det har varit fullt upp den senaste veckan då vi har landat på Svf igen och haft lucia- och julkonserter hela veckan.
Resan hem från Indien gick bra, det var en lång resa och vi rullade tummarna mycket. Hemresan tog verkligen mycket längre tid än ditresan och efter sisådär 15 restimmar landade vi i ett kallt och snöigt Göteborg. Vi gick av flygplanet och för första gången i Sverige fick vi åka anslutningsbuss från flygplanet till flygplatsen. Inte så smart för två tjejer som var klädda i tunna byxor och flipflop. ”Klä på dig!” som passkontrollanten sa till Sofia…
Sen fick vi tag på vårt bagage och mötte våra familjer med kramar och tjocka jackor i ankomsthallen. SKÖNT att vara hemma!
Och nu är vi alltså på Svf igen. Vi kom hit förra måndagen för att medverka på konserter. Och det har vi minsann gjort! På onsdagkvällen stod vi på scen och där har vi stått varje kväll tills igår. Vi har lärt oss sånger och danser, vi har bytt om på nolltid, lärt känna en massa nya människor och framförallt träffat en massa gamla vänner som vi.. Det har varit kramkalas varje dag och det känns så bra att vara tillbaka på musiklinjen igen. Mycket roligt!
För att lite kort sammanfatta våra 4 månader i det knäppa, knasiga men ändå mycket charmiga landet Indien så kan vi säga att vi har haft det fantastiskt bra. Det har ni säkert förstått på våra blogginlägg.
Det har varit en upplevelser utöver det vanliga och vi känner oss så tacksamma för att vi fick möjligheten att åka dit. Vi är så glada för alla nya vänner, som vi saknar så mycket redan. Alla söta barn som har gett oss så mycket glädje. Det känns så konstigt att vi var i Indien så länge och skapade oss en ny vardag där, för att sedan åka hem till den gamla igen.
Ibland har det varit kämpigt. Det har varit många kulturchockar som har tärt på humöret, det har varit många timmar som har tillbringats i en rickshaw i avgasfylld bilkö. Det har varit kanske den svåraste uppgiften vi någonsin haft när vi hade engelsklektion för 35 barn i åldrarna 2-16. Det har varit rörelse dygnet runt, mycket ljud och mycket mat fylld med koriander. Men trots att det ibland har varit jobbigt så vill vi båda sammanfatta äventyret som något av det bästa som har hänt oss. Det vi har varit med om, det vi har fått se är vi så tacksamma över så det knappt finns ord för det. Vi kommer alltid tänka tillbaka på vår tid i Pune, på alla människor där och alla knasiga kossor som spatserade på gatorna med kärlek. Det må vara så annorlunda som det bara kan bli från Sverige men samtidigt är det väldigt fascinerande och nyttigt att se att ett liv så långt från vårt kan fungera.
Nu är det jätteskönt att vara hemma och nu förbereder vi för fullt de redovisningar som vi ska ha i veckan för skolan. Vi klipper ihop filmer och tittar på bilder. Och så saknar vi dessa barn väldigt mycket. Vår nästsista lektion tog vi med oss de lite större barnen till en stor lekpark. Vi lekte, gungade och åkte kana tillsammans. Ett perfekt avslut på våra dagar med barnen. Och lite bilder på det får även bli ett avslut på vår blogg.
Tack till er som har velat följa vår resa. Det har varit skönt att känna stödet hemifrån!
Kramar från oss!
Bland kossor, curry och indiska barn 